Det finns olika teorier om hur Moraliskt ansvar bör tillskrivas, och hur människor faktiskt verkar tänka vid tillskrivande av Moraliskt ansvar till andra. Denna rapport utreder vilken betydelse kunskapsvillkoret har vid tillskrivande av Moraliskt ansvar. Hur medveten en agent måste vara om konsekvenserna av sina handlingar för att anses ansvarig undersöktes med en experimentell studie. Undersökningen genomfördes med enkäter och totalt 350 personer deltog. Resultat visar att agenter kan tillskrivas ansvar för konsekvenser av sina handlingar de saknar kunskap om dessa konsekvenser.

Den här uppsatsen studerar och analyserar begreppen ?determinism?, ?fri vilja? och ?Moraliskt ansvar?, speciellt i Leibniz Theodicy. I uppsatsens första del utreds och preciseras begreppen vilket är nödvändigt för att sedan, i andra delen, kunna analysera Leibniz teori utifrån dem. Leibniz utgår från att Gud som har skapat jorden och i och med detta även bestämt alla dess förlopp (den förutbestämda harmonin), han anser dock att detta är förenligt med människans fria vilja. Enligt Leibniz är frihet att handla i enlighet med sin natur.

The aim of this essay is to find out how students at Malmö University relate to moral responsibility in their private consumption. I am going to test moral theories in order to find out if researchers have a too moral starting point in comparison to everyday use. Through a critical research, free from valuation, I also aim to raise a discussion about moral responsibility which should lead to fair trade in the long run. My essay discusses the subject out of a Swedish city, Malmö - a place where many stores, cafés and restaurant are using moral responsibility as a step in their marketing. The results show that students are interested in morality but their financial conditions are their prior factor..

I läraryrket finns olika delar av yrkesetik som styr lärares handlande och inom denna etik finns olika former av ansvar. Denna studie behandlar lärares syn på ansvar kopplat till skolans antimobbningsarbete. Syftet är att belysa skolpersonalens uppfattning om ansvar samt deras synpunkter och värderingar kring ansvar kopplat till just antimobbningsarbete.Studien fokuserar både på det juridiska och det moraliska ansvaret som ligger på skolans personal i antimobbningsarbetet. Metoden för insamlingen av studiens empiriska material är kvalitativa intervjuer genomförda med två rektorer och åtta lärare i två olika delstudier.Resultatet i studien visar att respondenterna är eniga i de båda delstudierna kring att ansvaret för ett fungerande antimobbningsarbete ligger på all personal på skolan. Det resultat som skiljer sig mest mellan de två delstudierna är synen på ansvar.

Denna studies syfte är att belysa lärares och rektorers syn på skolans och andra yttre aktörers ansvar gällande kränkningar som sker på internet. I studien vill vi även undersöka lärares och rektorers uppfattningar på hur de arbetar förebyggande mot nätmobbning, samt hur de ser på gränsdragningen mellan skola och hem gällande kränkningar som sker på internet. Det empiriska materialet utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra lärare och fyra rektorer. En ortografisk transkriberingsmetod har använts då vi har transkriberat våra intervjuer för att sedan sammanfatta dessa i resultatavsnittet. Studien fokuserar både på det juridiska och moraliska ansvaret som åligger på skolans personal i arbetet mot kränkande behandling på internet.Resultatet påvisar att både lärare och rektorer är eniga att skolan har ett ansvar att förebygga mobbning.

The overarching aim of this essay is to analyze, from a feminist point of view, the moral responsibility for the structural oppression of women. In this discussion I focus on the issue of moral responsibility for sexual violence against women, such as rapes. I claim that a feminist theory of moral responsibility has to be based on a collectivist approach. I argue that men should be considered as collective moral responsible for the structural oppression of women. However, it is important that we analyze the interaction between actor and structure.

Moraliska bedömningar har länge ansetts komma från rationellt tänkande, men även andra aspekter har setts ha en inverkan på individers moraliska bedömningar: så som socialt samspel med vänner och föräldrar. I arbetet undersöktes det om två till synes likvärdiga situationer bedöms som moraliskt olika, där ena situationen utspelar sig i verkligheten och den andra på Internet. 276 gymnasielever med en medelålder på 17 år användes i analysen, 137 slumpades till betingelsen verklighet. Det framkom att situationen över Internet ansågs som moraliskt värre än situationen i verkligheten. Vissa inomgruppsskillnader observerades, exempelvis att färre diskussioner om moral med vänner, samt det upplevda förtrycket av kritiskt tänkande från lärare, samvarierade med åsikten att individerna agerade moraliskt bättre.

Syftet med denna undersökning är att genom intervjuer och en fenomenografisk ansats kartlägga unga vuxnas uppfattningar av begreppet världens undergång, samt belysa de olika etiska förhållningssätt och livsåskådningar som diskuteras i denna kontext. Undersökningen baseras på nio kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med unga vuxna i åldern 18-25 som levt större delen av sitt liv i Sverige, går eller har gått i svensk skola, ser sig som tillhörande en av de abrahamitiska religionerna judendom, islam eller kristendom, eller är socialt präglad av någon av dessa. Intervjuerna genomfördes hösten 2013. Intervjupersonerna har kontaktats och valts ut främst på skillnader i kön, social bakgrund och utbildningsbakgrund. Intervjuerna har blivit analyserade utifrån en fenomenografisk ansats.

Sjuksköterskans arbete skall bygga på vetenskapligt förankrad kunskap, men också präglas av ett etiskt förhållningssätt. Detta förhållningssätt innebär att sjuksköterskan skall, då patienten inte har möjlighet till självbestämmande, företräda densamma och förhindra att ett vårdlidande eller en livsförstörande situation uppstår. Syftet i arbetet är att belysa vad det innebär för sjuksköterskan att företräda patienten, vilka faktorer som påverkar företrädandet samt vilka konsekvenser det kan få. En litteraturstudie med innehållsanalys, baserad på åtta vetenskapliga artiklar, genomfördes. Resultatet visar att, "patient advocacy" (företrädande av patienten) är ett svårdefinierbart begrepp fullt av dilemman.

Sjuksköterskans arbete skall bygga på vetenskapligt förankrad kunskap, men också präglas av ett etiskt förhållningssätt. Detta förhållningssätt innebär att sjuksköterskan skall, då patienten inte har möjlighet till självbestämmande, företräda densamma och förhindra att ett vårdlidande eller en livsförstörande situation uppstår. Syftet i arbetet är att belysa vad det innebär för sjuksköterskan att företräda patienten, vilka faktorer som påverkar företrädandet samt vilka konsekvenser det kan få. En litteraturstudie med innehållsanalys, baserad på åtta vetenskapliga artiklar, genomfördes. Resultatet visar att, "patient advocacy" (företrädande av patienten) är ett svårdefinierbart begrepp fullt av dilemman.

Syftet med studien var att studera om attraktiviteten hos en person kan påverka graden av hur moraliskt förkastlig en handling som utförs av personen bedöms vara och huruvida det föreligger någon könsskillnad. Med ett experiment undersöktes 151 studenter på ett medelstort universitet i södra Sverige. Deltagarna tilldelades ett fiktivt moraliskt scenario med ett bifogat foto av antingen en oattraktiv eller en attraktiv person. En kontrollgrupp blev tilldelade samma scenario men utan något foto. Därefter fick deltagarna svara på hur moraliskt förkastlig de upplevde handlingen som beskrevs i scenariot och hur attraktiv de upplevde personen på fotot vara.

Syfte: Det övergripande syftet med denna uppsats är att ur ett moraliskt perspektiv ge  en vidare och mer ingående förståelse för marknadsföringen av läkemedel samt  att utforska om det finns anledning att skilja mellan reklam och information i läkemedelsbranschen.Metod: Problemet i denna studie belyses via en kvalitativ ansats. De metoder som använts  för datainsamlingen har varit semistrukturerade intervjuer med representanter  från Läkemedelsindustriföreningen samt observationer av annonser i Läkartidningen  och reklamfilmer på TV4. I arbetet har det använts en egenframställd  mall för att koda och sammanställa datamaterialet från reklamobservationerna.  Det empiriska materialet från både intervjuer och observationer har sedan  analyserats via kontraproduktivitetsteorin samt en modell för etisk revision.Resultat: Marknadsföring av läkemedel bedöms av författarna till denna studie vara en  moraliskt rättfärdigad handling. En av anledningarna till detta är att läkemedelsföretagen  genom sin forskning bidrar till ett ökat välbefinnande för samhällets  medborgare. Forskningen finansieras till viss del av försäljningsintäkter, vilka i  sin tur har större chans att öka då marknadsföring bedrivs.

Denna uppsats argumenterar för tesen att moraliskt tänkande är en irrationell produkt av evolutionen och att detta underminerar värderealismen. Den argumenterar för att värdeomdömen i praktiken inte bygger på rationella övervägningar utan på känslor och att vi har fått dessa av naturen. Om värdeomdömen bygger på naturliga instinkter som vi har fått av evolutionära skäl är de opålitliga. Denna tankegång leder till skepticism och amoralism verkar vara den mest rationella inställningen till moral eftersom andra inställningar förefaller bygga på irrationella omdömen..

I denna uppsats presenterar och diskuterar författaren tre invändningar som riktats mot dygdetikern Rosalind Hursthouses förslag om vad som är en moraliskt riktig handling. Hursthouse menar att en handling är moraliskt riktig om den är vad en dygdig agent karaktärsenligt skulle göra i omständigheterna. Den form av invändningar som författaren presenterar och diskuterar i uppsatsen försöker visa på att Hursthouses förslag exkluderar handlingar som vanligen anses är rätt.Författaren argumenterar för att en dygdetik lik den Neo-Aristoteliska dygdetik Hursthouse försvarar kan formuleras så att den undgår invändningar som presenteras i uppsatsen. Författaren föreslår att vi istället för att förstå Hursthouses förslag som om det gällde de faktiska handlingar som en dygdig agent gör, istället bör uppmärksamma att en dygdig agent följer handlingsmaximer vilka hon prövat under sin moraliska utveckling till att bli dygdig. Författaren föreslår vidare att det är huruvida en handling utgår från en maxim som karaktärsenligt kan ingå i ett dygdigt liv som är avgörande om den är moraliskt riktig eller inte..

Vår avsikt med uppsatsen är att utöka varumärkesteorin. Detta har vi försökt göra genom att införa ett nytt begrepp som vi kallar varumärkestvätt. Den varumärkesteori vi haft som utgångspunkt är varumärkesutvidgning och varumärkessamverkan. Vi menar att det finns olika branscher där mer eller mindre moraliskt tvivelaktiga produkter marknadsförs. Vårt fallstudieföretag Private, är en stor aktör inom en traditionellt moralisk tvivelaktig bransch, nämligen porrbranschen.